eliasblogg

KOLLA VILKEN COOL KILLE! Och han är MIN min bara min! Ibland så får Tommy låna honom lite med det är bara ibland.

Igår var vi på julfest med Tommys jobb, supertrevligt och mycket roligt. Vi fick laga vår mat på egen hand. Vi blev indelade i fyra olika lag och tilldelades råvaror. Sedan var det bara att tillaga på eget bevåg, vi hade bla renfilé kändes inte roligt om vi skulle misslyckas med den MEN den blev supergod. Det är ju sådär man ska arbeta i köket, hitta på och bara använda ett fåtal kryddor till... Varför gär man inte så?!?! Tror att det beror på att man är så stressad på veckorna (då äter vi makaroner) och på helgerna ids man inte. MEN nu ska vi våga göra ngt nytt i köket :) Då är ni alla välkomna!

Efter middagen så bar det av till Olivers - där kände jag mig så otroligt obekväm, så vi åkte hem efter en stund. Klockan var ca. 00.30 när vi kom hem, det var bra.

Tommy väckte mig imorse klockan 08.00 och sade att jag inte kunde sova bort HELA dagen. FATTA!!! Han väcker mig den enda dagen vi är barnfria och ber mig kliva upp.... Snäll som man är klev jag upp och hela dagen har vi påtat på hemma, städat och rensat. På eftermiddagen brummade vi iväg till Boden för att hämta hem en otroligt viktig liten person. Kan inte med ord beskriva hur mkt jag saknat honom. När vi väl kom dit, så SOV han (och jag som höll på att längta ihjäl mig...)! Knasiga unge! Han vaknade dock efter en stund och det blev fullt fart på honom, som vanligt. Mormor och Hasse såg rätt trötta ut när vi for, de har säkerligen haft det hektiskt med lilleman. MEN de var så glada att de fått låna honom en natt. Han är ju så snäll så det är inga som helst problem att lämna bort honom, men undrar hur det skulle gå om vi lämnade honom till morfar eller farmor? NÅJA - den dagen lär ju komma...

Nu är det dags för mig att hoppa i säng. Är så kosmiskt trött! Ska jobba imorgon, ska bli kul! Elias ska på dagis imorgon, hoppas han inte gråter, för då blir jag knasig. Arbetsdagen blis såååå otroligt jobbig om Elias är ledsen när jag går från dagis, kanske kan övertala Tommy att lämna imorgon?!

Jag älskar min lille bebbe, som definitivt inte är ngn bebbe ngt mer. Ord kan inte beskriva vad jag känner. Känslorna bara väller över mig ibland, som imorse när jag blev väckt och han inte var hemma. Det nästan värker i hjärtat... Sedan när man träffar honom och han flinar åt en, då smälter man som vax. Hoppas han en dag förstår hur glad han gör mig varje dag, har äntligen fattat hur glad jag gjort min mamma....

Nu ska jag sluta grina och gå och sova!

STOR KRAM!